onsdag 27 januari 2010

IAHP

Hur vet jag detta så säkert, det här med ålningen och krypningen och den neurologiska utvecklingen?

Händelser i mitt liv förde mig i 2002 till ett amerikansk institut som i 60 år har sysslat med neurologisk stimulering av barns hjärnor.

Vid hjälp av grundliga studier av hur friska barn utvecklas, så utvecklade detta institut neurologiska programmer som kopierar det friska barnets utveckling. Dessa programmen blev så lärt ut föräldrar med hjärnskadade barn som gjorde programmen med sina barn hemma hos sig själva.

Föräldrarna kom tillbaks till institutet två gånger om året, med barn där utvecklingen hade tagit fart. Inte bara fart, men raket-fart. Några av barnen kom upp på funktionsnivå med sina friska jämnåriga.

Resultaten var förvånande.

Så förvånande, att institutet efter en tid var tvungen att fråga sig själv: Hur kan det ha seg att vi kan ta hjärnskadade barns hjärnor upp till samma nivå som hos friska barn? Är våra program så bra, eller är det möjligens något fel på friska barns hjärnor?

Så började institutet att låta friska/icke-hjärnskadade barn göra dom här neurologiska programmen.

Igen: Resultaten var förvånande! Barnen på de neurologiska programmen började utveckla sig snabbare, efter ett tag låg de långt före sina jämnåriga i utveckling, i skolprestationer, idrottsprestationer och social mogenhet.

Dessa programmen var inte avancerade på något sätt. De kopierade det friske barnets utveckling, men man hade lagt på mängd.

Barn på ålstadiet fick åla MYCKET, krypbarnet fick krypa många, många meter varje dag, barnen fick lära sig läsa innan de var två år (inga problem, jag ska sen berätta hur man gör), springa, göra gymnastik, i det store och hela göra mycket som gick i korsmönster.

Samköra och koordinera de två hjärnhalvorna.

Som jag skrev om i min förra post.

Institutet har skrivit många böcker om detta. En av böckerna är: "Kids who start ahead, stay ahead"

4 kommentarer:

  1. Mycket intressant läsning, väntar med spänning på vad som kommer om lite äldre barn (7-10år)!!

    SvaraRadera
  2. Det kommer tyvärr inte så mycket om barn som är äldre än sex år.

    Vid sex års ålder (ungefär när man skickar sina barn till skolan för att undervisas), så blir hjärnan av med sin förmåga att ta in "raw facts" på samma sätt som en svamp suger till sig vatten, och sen kan hålla på vattnet.

    At det händer vid just sex år, är för att då är hjärnan i stort sätt ferdig utvecklat. Den växer bare mycket lite efter sex års ålder.

    Det är under tiden hjärnan utvecklas som den är mottakelig för att stimuleras till snabbare utveckling.

    Barn från 0 till 3 år lär sig ofattbart snabbt, barn mellan 3 och 6 år lär sig snabbt, barn över sex år lär sig ungefär som vi vuxna lär oss. Med mycket mer besvär än småbarnen.

    Skicka en vuxen och en två-åring till ett främmande land, och hämta hem dem igen efter ett år. Den vuxne har, med mycket besvär, lärt sig en liten del av det främmande landets språk, medan tvååringen, som numera är tre år, pratar språket inte bara flytande, men även grammatisk korrekt.

    Lite så är det tyvärr, men jag hoppas du vill stanna kvar och läsa ändå. Jag lär mina barn efter institutets metoder (de är 9 och 11 år) för att metoden är så roliga och intressanta. Men faktaen stannar tyvärr inte hos dem på samma sätt som det gjorde då de var 2 och 4.

    SvaraRadera
  3. Det här låter så fantastiskt så att det bara måste finnas dokumenterat. Eller?

    SvaraRadera
  4. Oj då, jag har missad den sista kommentaren här.

    Hur hjärnan växer, finns dokumenterad på varje BVC. Där mäter man omkrets mycket nogrannt på alla barn.

    Hur barn som ålade och kröp började utveckla sig i il-fart, det finns "överdokumenterad" hos IAHP.

    SvaraRadera