måndag 28 februari 2011

Matte - del 9

(Delarna 1 - 8 finns här under)

Ekvationer med addition visar man tills man kommer upp till 40 på mängdvisningar.

Då är det dags att byta av till subtraktion.

Och man följer samma prosedur som när man införde addition. Man visar ekvationen utan att förklara vad minus är, men visar i handling.

Skillnaden nu är att man har mängder upp till 40 att röra sig med. Användningsområdet är alla mängdkort man har visat.

Visa ekvationer med minus fram till ni har visat mängd upp till 60. Då introduseras multiplikation. Och vid 80 introduseras divition.

Följ samma prosedur, och fråga i kommentarsfältet om något är oklart. Till ex. kan man undra på om man ska släppa addition helt nu, och bara visa subtraktion? Ja, det ska man. Helt fram till 60.

Om man vill variera lite, så kan man nu prova på problemlösning. Det bruker de flesta barn tycka är jätteroligt, och det brukar lugna de flesta föräldrar, som tills nu inte har fått några "bevis" på att matten fastnar hos barnen.

Det är ett slags test, men av barnen upplevs det inte som att de testas.
Att testa ett barn är att hålla upp en mängd, och fråga: Vad är detta? Och som jag skrev om i ett tidigare inlägg, så är inte matte på detta sättet kunskap som arkiveras, för så att hämtas fram på förfrågan: Vad är detta?

Matte på detta sättet är ett sätt att tänka och resonera.

Nu ska barnen få tänka och resonera, inte hämta fram ett svar.

Lägg ut en ekvation på golvet, ex. 12 + 8 =, medan ni säger ekvationen helt till "er lika med".

Så håller ni upp två svarsalternativ, utan att säga vad svarsalternativerna är. Håll upp 20 och 24, och var tyst. Kolla på barnets ögon.

Barnet kommer titta på båda, men hålla blicken kvar lite eller mye längre vid en av dem.

I de flesta fall håller de blicken på det riktiga svarsalternativet.
Och då bekräfter och berömmer den kloka föräldern så det står härliga till!
"Ja! Riktig svar är 20! Vad DUKTIG du är!!" Och kramar och pussar är inte fel här.

I andra fall håller blicken fast vi det svarsalternativet som är fel.
Man gör inget större väsen av det, men håller fram 24 säger "Detta är 24.
12 + 8 = 20". Och så håller man fram 20. Man bekräfter för barnet vilken mängd han valde, och så bekräfter man vilken mängd som var den riktiga. Sen är det klart. Man gör inget mer, och går vidare med det man ska göra.

Det är mycket viktig att den här punkten hålls och följs. Riktig svar ska berömmas (man kan ju slå av på intensiteten i berömningen efter ett tag...), men fel svar ska endast korrigeras, och inte uppmärksammas på något negativt sätt.

I problemlösningen kan man blanda addition och subtraktion, och eftersom man kommer vidare, de två andre räknesätten. Men när ni nu visar subtraktionsekvationer, så är det endast subtraktion som visas.

Problemlösning kan ni göra en eller två gånger om dagen. Stå emot trycket efter mer om barnet vill göra fler problemlösningar. Här gäller det att hålla barnet "hungrigt", och inte spela ut det här kortet för tidigt. Möjligen kan man använda det som belöning? Efter visningar man kan avsluta med en problemlösning.

onsdag 16 februari 2011

Matte - del 8

Matte är inte ett skolfag som geografi.

I allafall inte den matten som vi nu presenterar för barnen.

Matte är ett sätt att tänka och resonera.

Geografi (och många andra skolfag) handlar om att arkivera kunskap, och hämta fram den kunskapen igen när det behövs. Vi frågar barnen: Vad heter huvudstaden i Norge? Och barnen "hämtar fram" svaret som är Oslo.

När ni nu visar ekvationer ( en mängd + en annan mängd ändar upp med att bli en tredje mängd) så är det inte arkivering av kunskap som försiggår. Det är ett sätt att tänka, och resonera. Antakelig kommer detta sättet bli en så automatiserat, att barnet inte kan förklara hur det går till. Kanske är det något som kommer gå till i det undermedvetna, så barnet inte är varse framgångassättet, men säger att han bara vet vad svaret är.

Jag kan inte förklara hur det går till när jag läser. Jag bare ... läser, och "ser" vad som står.

Barnen som ser prick-korten har ingen aning om hur symbolerna för mängderna ser ut. De vet inte att symbolen för femton är 15, och de kan inte stödja sig på penna och papper när de ska göra sina ekvationer. Så de måste ju se och tänka på ett annat sätt än vi vuxna gör.

Detta sättet kommer bli ett stadigt fundament för matte för resten av deras liv.
Det är upp till de vuxna runt barnet hur starkt det här fundamentet ska bli.

Som vuxna måste vi skapa en stark önskan hos barnet att lära matte. Många barn kan visa ointeresse för prick-korten, och det är egentligen inte så konstigt. Vi lär dem något de redan kan. De kan se mängder. Alla bebisar kan det. De är födt med den förmågan. Det vi gör är att ge mändgerna "märklappar", vad de heter. Men annars är det inte mycket nytt vi har att komma med.

Det är därför vi redan nu har börjat med addition. DET är något nytt mängderna kan användas till. Hur 4 kan förhålla sig till 5, och de gemensamt blir 9...

Ni som följer matten här får gärna kommentera hur det går för era små. Jag blir jätteglad för kommentarer.

fredag 11 februari 2011

Matte - del 7

(Har du inte läst de tidigare delarna innan, så gör det först)

Om ni nu har visat kort med mängder upp till 20, så är det dags att införa ett program till.

Det är inte så besvärligt som det låter.

De två programmen ni nu kommer köra är mängdvisningar och ekvationer. Ni använder samma kort, men blandar inte sekvenserna. Det vill säga, när ni visar ekvationer, så visar ni endast ekvationer i den sekvensen, när ni visar mängd, så visar endast mängd i den sekvensen.

Nu ska ni presentera tre nya begrepp för ert lille barn. Ge er inte in på att förklara vad begreppen betyder, det kommer ni inte klara ändå. Men barnet kommer fatta galoppen innan dagen är slut. För du kommer göra något bättre än att förklara, du kommer demonstrera i handling. Mycket bättre.

Begreppen är: Ekvation, plus och är lika med.


Förbered tre ekvationer du vill visa, och lägg korten i ordningdföljd, så du inte behöver fumla med dem när du ska visa. Öva gärna på en annan vuxen, eller framför spegeln.

Om du har valt ekvationen 2 + 7 = 9, så gör du så här:

Du säger med din glada röst: "Gustav, nu ska du få se några ekvationer".
(Håll så upp kortet med mängden 2), och säg:
"Två" (lägg ner 2 kortet) "plus" (håll upp 7) "sju" (lägg ner 7) "är lika med" (håll upp 9) "nio".
Nu har du visat en ekvation, och det var det. Ingen mer förklaring.

Gustav sitter kanske häpen, för detta hade han inte förutsett. Eller så ser han helt vanlig ut, och tycker inte det här var någon big deal. Vilket som, så gör det inget. Kom i håg att han kanske inte visade världens interesse när du berättade vad färgerna het heller. Men det gör inget. Kunskapen lagras ialla fall.

Nästa ekvation visar du strax efter den första. Ex. 3 + 10 = 13
(Visa 3) "Tre" (lägg ner 3) "plus" (visa 10) "tio" (lägg ner 10) "är lika med" (visa 13) "tretton!" (lägg ner 13).

Detta är viktig:
Ditt barn som har sett mängderna 1 - 20 har redan börja tänka i mängd. Han ser mängden 3 og får så se mängden 10 och strax efter får han se mängden 13.
Detta är addition, och det har han faktiskt gjort i många dager nu.

Om du tänker att han dagligen har fått se nya kort, där det har varit adderat en prick. ( + en prick till...) Så han har allerede en klar idé om att mängd kan öka och hur det går till. Han har sett 14, och vet att det kommer komma 14 + en prick till. Han har vetat att mängden 15 ska visas till honom, men han har inte vetat vad den mängden heter. Så han har väntat i spänning för att höra att den heter femton. Att det är 14 + 1, det har han listat ut. Han har alltså adderat innan du nu ska börja introdusera addition. :-)

Visa tre ekvationer i en sekvens. Och det ska vara tre olika ekvationer. Vi håller oss till addition.

Använd siffrorna mellan 1 och 20, de mängderna han redan känner. Tre olika ekvationer i en sekvens.

Tre sekvenser om dagen. Nya ekvationer varje gång, du ska inte repetera några ekvationer. Han kommer således få se nio olika ekvationer på en dag.

Du kan göra färre ekvationer om du känner att det blir mycket. Men du får inte göra fler. Nio ekvationer på en dag är ett maximum.

Nu ser eran dag så här ut:
Sex sekvenser med visningar av mängd. Ni fortsätter, vi ska helt till 100.
Tre sekvenser med tre ekvationer var.

Kanske så här?
Sekvens 1 Mängdkort
Sekvens 2 Addition ekvationer
Sekvens 3 Mängdkort
Sekvens 4 Mängdkpot
Sekvens 5 Addition ekvationer
Sekvens 6 Mängdkort
Sekvens 7 Mängdkort
Sekvens 8 Addition ekvationer
Sekvens 9 Mängdkort

Kom i håg:
Snabba visningar! Glad röst!
Och något som nu är viktig: Gör klar ekvationerna kvällen innan. Än så länge klarar du att ta dem i huvudet, och kan kanske göra dem direkt utan fummel, men kom i håg att ni ska upp till 100, och snart kommer det bli svårare ekvationer. Och ditt barn har inte tid att sitta och vänta medan du fumlar...

Och kom i håg att alltid använda begreppen plus och är lika med. Blanda inte in orden och och blir (som i 5 og 4 blir 9). Det kommer förvirra om du byter ut begreppen han börjar bli van vid.

Jag svarar gärna på frågor i kommentarfältet, så om detta var oklart på något vis, fråga! Kanske sitter det flera och undrar på samma sak...

onsdag 9 februari 2011

Matte - del 6

Hjärnan behöver 15 minuter på att lagra ett minne.

Har du någon gång undrat över hur det kan ha sig att folk inte kommer i håg allvarliga olyckor det har varit med om? De säger att det senaste minnet de har var några minuter innan olyckan.

Det är för att hjärnan behöver tid för att lagra ett minne. Får den inte den tiden, så lagras inte minnet på ett bra sätt.

Därför behövs det minst 15 minuter mellan varje sekvens när ni visar mattekorten.

Nästa post ska handla om hur vi visar ekvationer. Det kommer vara tre av dem i tillägg till de sex visningarna av mängd. Totalt nio visningar pr. dag. (Detta kommer inte öka mer nu. Det kommar stå kvar på nio visningar).

Det kan verka svårt att hinna med nio visningar, men med lite planering och en lista man kan stryka av på, så blir det överkomlig.

Och vinsten blir stor!

tisdag 8 februari 2011

Matte - del 5

Det är mycket viktigt att komma i håg att man inte lär sina barn mängd när man visar kort.


Att se mängd och se skillnad på mängd är medfött, och inte något vi lär barnen.

Du kan inte visa ett barn färgen röd, och lära honom att färgen är röd. Han ser att färgen är röd, han har sett färgen röd sedan han blev fött, han vet att den skiljer seg från färgen blå, som igen skiljer sig från färgen orange.
Men det han inte vet när han är så liten är att färgen röd har ett namn. Och det namnet är: Röd. Och du informerar honom det. "Detta är röd".

Du kan inte lära barnet ditt att mängden ett är ett. För det vet han redan. Men du kan informera om att denna mängd du ser här är "ett". Och den här mängden är "två".

Han vet mycket väl att mändgen 19 skiljer sig från mängden 20, men han vet inte vad de har för namn.

Så det man gör när man visar korten 1 - 100 är att man berätter vad mängderna har för namn.

Efter ett tag blir hjärnan så van med att handtera bilden av mängder och namnet på mängderna, att det blir naturligt att tänka i mängd.

Och när det händer - då är fundamentet för matte lagt.

Tänk lite på det. Fundamentet är lagt, och man kan börja bygga på det...

måndag 7 februari 2011

Matte - del 4

(Har du inte läst de tidligare delarna innan, så gör det först)

Dag 6:

Nu har du visat korten 1 – 10 i fem dagar. Eller så är det dag 4, och du har visat i tre dagar. Det varierar från barn till barn hur snabbt de vill ha nytt material, och det är du som mamma/pappa som kommer upptäcka när det är dags att ta bort några gamla kort, och introducera nya. Du känner ditt barn så väl, att jag inte kan berätta för dig tecknen på att den lille börjar bli trött på den här leken. Men du kan, och då är det dags att komma med nytt.

Du tar helt enkelt bort de två lägsta korten (1 och 2) och byter ut den med de två som står för tur (11 och 12). Du säger inget, de två nya korten plötsligt bara befinner sig bland de andra korten, och har bidragit med något helt nytt i den här leken. Ny skärpa behövs från den lille, ”Vad nu? Här kommer ju nya grejer!!” .
Hela dagen kommer han följa med på korten för att få se de nya.

Och som ett brev på posten; redan nästa dag belönas han med ännu fler nya kort. Nu är det 3 och 4 som åker, och in kommer 13 och 14.

Och dagen efter det igen försvinner 5 och 6 och vi välkomnar 15 och 16.

Igen, nu måste du kolla noga med ditt lille barn. Är detta lagom tempo? Går det här för sakta? Skulle han vilja ha tre eller rentav fyra nya kort om dagen? Visar han stort interesse, med mycket glädje i ögonen och små ben som börjar gå igång: Det tyder på att det här är JÄTTEKUL! (Och du håller ett tempo som han tycker om).

Är interesset dalande kan det tyda på att något är fel. Visar du korten för sakta, håller du upp så han får titta i tio sekunder på varje kort? Är han trött/hungrig/ledsen/har blöt blöja? Har du glömt det där med glädjen och attityden? Eller har han sett samma kort i sju dagar nu? Speeda upp visningen, låtsas att du vunnit på triss (och inte kan hejda den glada rösten), och byt ut några fler kort. Vad händer nu? Blir det någon skillnad?

Två kort utbytt varje dag är ett minimum. Prova dig fram till vad som är best för ditt barn.

När ni har kommit till 20 ska vi göra något roligt!

lördag 5 februari 2011

Matte - del 3

(Har du inte läst del 1 och 2 innan, så gör det först)

Dag tre mixar du.

Du har fortsatt två grupper med fem kort i varje grupp, men nu kanske det är 2 3 6 7 10 i en grupp, och resten i den andra gruppen. Och innan varje visning blandar du om på korten, så korten hela tiden kommer i ny ordningsföljd. Och blanda mellan de två grupperna också. Denna mixning och blandning är mycket viktig för att hålla det som ska komma nytt och intressant.

Men fortfarande är det två grupper, med fem kort i varje grupp.

Kom ihåg att det ska gå snabbt. Och att ni endast leker när ni båda mår bra. Strax innan mat, när ni båda är hungriga, är ett tillfälle det inte är så bra att leka den här leken.

Om ditt barn kan tala, och säger siffran antingen efter dig, eller även innan dig(!) så gör det inget. Men be honom inte repetera efter dig. Han ska lära sin känna igen mängderna, han ska inte bekräfta för dig att han gör det. Det kommer många tillfällen som jag ska berätta om sedan, där du kommer att få mer än nog bevis för att han faktiskt har lärt sig känna igen mängderna. Men bevisen ska du inte tänka på nu. Nu ska du koncentrera dig på: Glädjen och snabbheten!

fredag 4 februari 2011

Matte - del 2

(Har du inte läst del 1 innan, så gör det först)

En viktig sak att komma ihåg när man leker matteleken med sitt barn: Att det är just vad det är för barnet. En lek. Och en rolig lek på kuppen!
Så kom ihåg att det er lek-attityden du skal plocka fram. Och kom ihåg att leka endast när ni båda är på bra humör.
Sen måste det gå SNABBT! Trötta inte ut barnet med att visa korten för sakta.


Dag två:

Du har gjort material så du har för ett bra tag framöver?

Nu ska du introducera korten 6 – 10.
Första dagen visade du 1 – 5, i tre sekvenser.
Nu ska du visa 1 – 5 i tre sekvenser, men du ska också visa 6 – 10, i tre sekvenser. Så nu kommer du att ha sex sekvenser under dagen.

Varje sekvens tar ju bara några sekunder, så det är inte mycket tid du kommer att lägga ner.
Men det kan vara en bra idé att nu göra en visningslista, så du kan sätta streck över de visningarna du redan gjort. Det hjälper dig att hålla översikten, och visa vad du har kvar. Även på sex visningar är det lätt att komma ur räkningen.
Dag två kommer du att hålla 1 – 5 innanför en grupp, och 6 – 10 i den andra. Och du kommer visa dem i kronologisk ordning.

Om du den första dagen sa: ”Det här är en” och ”Det här är två”, så kan du nu gå direkt över till att endast säga: ”En” och ”Två”.

Kom ihåg: Glädje och snabbhet!

torsdag 3 februari 2011

Matte - del 1

Nu blir det matte!

Del 1 är en kopia av det jag skrev för ett år sedan. Är det länge sedan du läste, eller har du inte läst det förut, så kommer det här:

(Är det något som är oklart, så fråga i kommentarsfältet...)

Små barn kan se mängd, om man ger dem möjligheter att göra det. Om man berätter för barnet att "denna mängd är 24 och denna mängd är 49", så är barnet i stand till att se mängden, och identifiera den efter hva den har för namn. Barnet accepterar utan problem att man kallar djuret hund för just hund (och inte katt), och att mängden 49 kallas för 49 är bara ännu en sak som de lär sig och accepterar. Och varför skulle de inte det? De har ju ingen orsak att ifrågasätta detta.

Nu kommer jag att tala om mängd och siffror, och det är viktig att hålla dem isär.
När jag skriver siffror, då menar jag det som vi har som SYMBOL för en mängd. Siffrorna 4 och 9 bildar 49 som är symbolet för mängden 49. Sen talar jag om mängd och antal, och då menar jag inte siffrorna, men den faktiska mändgden. 49 prickar eller stjärnor eller får.

Barnet kan se 24 och 49 prickar, men ännu vet de inte hva mängden heter. Det är det vi ska lära dom i den första delen av matten.

Vi ska INTE visa dem några symboler. Inga siffror.

Vi ska visa dem mängden, och berätta vad vi kallar just denna mängden för.

Så vi kommer behöva mängd att visa dem. Titta på länken/adressen under för att få en bild av hur en sådan mänd kan se ut. Titta under Teaching Quantity.


http://www.theclassicalmommy.com/mathematics.html

Jag tror man kan lasta ner dem, köpa dem eller så kan man göra dem själva vid hjälp av lite styvt papper och klistremärken.

Man kommer behöva 100 mattekort, ca, 25 x 25 cm, och varje kort ska ha en mängd. Vi ska visa mängden 1 till 100.

Bakpå dessa kort är det viktig att vi noterar siffran till vilken mängd framsidan visar, för vi med våra vuxna hjärnor har ingen möjlighet att veta annars.

När man har förberedt så långt, så kan man börja visa kort.

Första dagen visar du fra 1 till 5. Det är viktig här med gott humör, och "lekattityd". Detta ska va roligt!

Man tar upp kortet med mängden 1 och säger: "Detta kallas ett!"
Titta på barnet. Han behöver bara kasta en snabb blick på kortet. Vänta inte på någon längre konsentration, för det behöver han inte. (Det är vi vuxna som behöver konsentrerar oss när vi ska lära matte, inte han. Kom i håg mina första rader i detta inlägget).

Sen tar du opp kortet för 2, och säger "Och det här kallas två!"
Igen, en snabb blick är allt som behövs.

Så går du genom 3, 4 och 5 på samma sätt.

Då var första lektion klar!

Innan dagen är slut gör du samma sak två gånger till (obs: Det måste gå minst 30 minuter mellan varja lektion, så hjärnan hinner lagra i minnet).

Men redan andra lektion kan du skippa "Detta kallas...". Nu säger du bara siffran. "Ett" "Två" "Tre".
Kolla att du får den där snabba blicken.

Du kan störa ditt lilla barn i leken, i badkaret eller var som helst för att visa upp dina fem kort. Det tar bara några sekunder att visa, sen kan han återgå till det han höll på med. Men visa inte i stunder där det är motigt och ledsamt. Matten ska vara något roligt.

När du viser korten, ta då det bakerste kortet, och sätt det främst. Det ger dig god tid att titta på siffran, så du vet vilket kort det är som kommer. Så kan du lägga din fulla konsetration på barnet och hans blick när du säger vilket kort det är. Visa korten i den hastighet det tar för dig att säga siffran. Alltså mindre än ett sekund pr. kort. Bekymra dig inte om han hinner med. Han hinner. Det är i såfall du som inte hinner med hans hastighet när det gäller att ta in det du visar.

När kan du börja, med hänsyn till ålder?

Du kan börja från han är ett par månader och du kan som senast börja strax innan han fyller två år.

Han kan ta in det här från han är ett par månader, men hans förmåga att se mängd förvinner om han inte tar den i bruk innan han fyller två.

Det här var början, nästa post vad man ska göra dag två, hur länga men ska visa de samma korten, när man ska byta ut dem och i vilken hastighet.

Allt jag kommer förklara finns förövrigt i boken "How to teach your baby math" av Glenn Doman. Finns på engelska, och går att beställa på vilken nätbokhansel som helst.

Litt mer om matte - men titta här först:

Jag ska skriva lite mer om matte, men först vill jag att ni tittar på vad Glenn Doman säger om små barn och matte. Titta gärna två gånger.


http://www.youtube.com/watch?v=51lijw6gkB4