måndag 1 februari 2010

Varför? - del 1

Varför ska barnet åla och krypa? Varför är det så viktig med sensorisk stimuli?

Här kommer en "svorsk" (svensk-norsk) kort-kort redogörelse.


Nervsystemet består av centralnervsystemet, som igen består av stora hjärnan, lilla hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen och av det perifera systemet.
Nervsystemets roll är att leda och tolka impulser, vilket sker genom de sensoriska mottagarcellerna som ligger runt om i kroppen. (Vi ser, hör, känner, luktar och smakar).

Genom sensoriska nervtrådar skickas impulserna upp ryggmärgens banor till de områden i hjärnbarken som är specialiserade för särskilda former av sensorik. (Synimpulserna skickas till syndelan av hjärnan, ljud till hörseldelen av hjärnan) Impulserna skickas via nervcellerna, neuroner. Neuronet har en cellkropp med kärna, dendriter (korta grenar) som kan ta emot impulser från andra nervceller, och ett axon (lång gren), vilket för impulser till andra cellers dendriter.

Nervsystemet uppgifter är att motta information, bearbeta information och igångsätta handling. När det överföras impulser från en nervcell till en annan, sker det en kemisk process som kallas synaps. Bildandet av synapser beror på hur aktiva vi är, hur ofta impulsöverföringar äger rum. Impulsöverföringar sker varje gång vi rör på oss. Mängden av synapser är av avgörande betydelse för nervsystemets förmåga att bearbeta information; desto svårare en rörelse är, desto fler synapser måste impulsen passera på väg till hjärnan.

Vid att barn är i rörelse, sker impulsöverföringen från nervcell till nervcell, från axon till dendrit och det sker en myelinisering/isolering av axonet. Myelin är ett fetthölje som lägger sig runt axonet och som är nödvändigt för att impulsen ska ske snabbt och effektivt. En tillfredsställande myelinisering är en förutsättning för att sinnenintryck ska kunna förmedlas snabbt och precist, och som också bidrar till att bidra till ökad automatisering. Automatisering av rörelser behövs för att kunna sätta ihop en serie rörelser. Myelinisering sker i huvudsak från födseln och under barnets första levnadsår.

Det finns två olika typer av nervimpulser, främjande som för impulsen vidare, och hämmande som dämpar neuronets reaktion så att impulsen stoppas. Summan av alla impulser, och förhållandet mellan hämmande och främjande impulser från andra celler, leder till cellens reaktion. Vi kan se det när ett barnet sitter på golvet och försöker ta emot en boll för första gången. Bollen kommer mot barnet. Barnet har instruerats att ta emot, och försöker lyfta sina händer för att ta emot bollen. Om barnet gör detta många gånger, kommer reaktionen går fortare och fortare, och barnets armar kommer så småningom att finnas på plats vid rätt tidpunkt för en rimlig bra mottagning. Impulsöverföringarna är de samma varje gång, men den nerv-vägen som bildas blir bättre isolerad / myelinisert och impulserna går därför snabbare till hjärnan för bearbetning och ger därmed snabbare information tillbaka och ut till musklerna .

Impulsöverföringarna ökar mottakeligheten för nya impulser och är grunden för lärande processer. Varje gång vi tar emot sinnesintryck, varje gång vi är i aktivitet, får hjärnan "mat" som bidrar till utveckling.

Efter födelsen bildas inte fler hjärnceller. Det faktum att hjärnan växer, kommer dels av att de enskilda hjärncellerna växer, och dels att mängden förgreningar av dendriter ökar. Denna process stimuleras av hjärnans aktivitet, och påverkar bildandet av anslutningar mellan nervceller. Nervsystemet mognar, och mot bakgrund av alla tidigare erfarenheter som är bildat, läggs grunden för nya utmaningar. Ju mer man är i verksamhet, desto bättre påverkas denna utveckling



Källor:

Berg, Anne (2002): motorik, lek och lärande. Abstrakt Forlag A.Ş. Oslo

Haug, Jørgen (1990): Sansemotorisk funktion viktig för lärande, kurs häfte 1,
Vennersberg skole, Kongsvinger




I korta meningar?

Fysiska förändringar äger rum i hjärnan hos ett litet barn som blir sensoriskt stimulerad, och är i aktivitet. Dessa förändringar leder till att hjärnan får förmågan att arbeta snabbare. Och att hjärnan klarar av inlärning lättare.

Inlärningslätthet - i motsats till inlärningssvårighet. Så kan man se det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar